Kan vi inte bara sluta vara så ytliga?
Vi lever i den del av världen där vi hela tiden kämpar om att passa in i (vårt) samhällets ramar. Vi gör det varje dag. Vi gör allt för att passa in i den kontrollerande världen. Varför?
Blir vi människor aldrig trötta på strävan om att alltid passa in i de så kallade ramarna som vi individer (dessutom) varit med och satt upp?
Är det detta som får oss att fortsätta leva, att hela tiden leva på eftersträvan på perfektionism? Är inte vår strävan i livet mer än så här?
Och varför kämpar vi människor hela tiden mot oss själva, kan vi inte i alla fall börja med att kämpa för oss själva istället ?
1 kommentar:
Jag tänkter ofta i liknande banor.
Det är så otroligt sorgligt att vi inte ser varandra för de vansinnigt fulländade och samtidigt fantastiskt små, ofullständiga varelser vi är. Istället strävar vi mot någonting som vi aldrig kommer att nå - och så är det försent, tar slut.
Skicka en kommentar