Min hjärna är ett enda stort kretslopp

Det går runt, runt, runt och aldrig ut.
Du vet, man stoppar in en sak och sen kommer den aldrig ut och om den kommer ut så gör den det i en helt annan skala. Allting har blivit större. Och helt plötsligt mycket värre än vad det var från början.
Små saker blir stora saker. Stora saker har helt plötsligt blivit små saker som till slut blir stora saker igen. Hajjar du tanken?
Man lägger tanken åt sidan ett tag, sen dyker den upp igen och man påminns. Påminns bara sådär utan någon egentlig anledning. Utan något faktum, utan någonting.
Och helt plötsligt så står man där. Man står bara. Och ler. För vad ska man annars göra?